världen

Jag kommer verkligen att hata mig själv för att jag gör det här. MEN jag måste citera Gilmore Girls (tack och lov är det så få som läser den här så jag tror inte att jag kommer få det kastat i ansiktet): 


"It'll be fun, it'll be a thrill. Something stupid, something bad for you. Just something different. Isn't this the point of being young? It's your choice, Ace. People can live a hundred years without really living for a minute. You climb up here with me, it's one less minute you haven't lived."

Såklart är det Logan som säger det. Typ den perfekta killenneenenenenen. Ehe.

Nä okej, men på riktigt. Så förbannat sant och jag hatar att jag sitter fast i en håla. Jag älskar denna håla men den har gett mig vad den kan ge. Nu vill jag härifrån. Jag vill klättra i berg i Afrika. Jag vill bila genom USA på route 66. Jag vill bo i ett år i Frankrike och lära mig att laga mat i Italien. Jag vill hoppa bungeejump och hoppa fallskärm eller kanske till och med gå med i en sekt. Hur töntigt, och möjligen klychéeartigt, så vill jag riskera någonting för att inte känna mig tråkig. Kanske en arm, kanske ett ben. Kanske till och med en vänskap eller mitt liv för spänningens skull. Jag vill inte att min största spänning ska vara att jag får fara hemifrån i en vecka.

Men nej, jag går fortfarande gymnasiet och har mer än ett år kvar innan jag FÅR göra det. Efter det lär det ju ta några år till innan jag KAN göra det. Jag har inte direkt världens bästa ekonomi och med dagens situation, min också, så lär inte det ändras snart.

Tills då, Luleå; du är mitt hem.